Det går trögt med mitt bloggande just nu, tycker att det är tråkigt att skriva om min träning så det här blir mitt sista inlägg innan tävlingen.

I onsdags skulle jag cykla men ju mer klockan blev desto motsträvigare blev jag. Sa att jag tar tantcykeln och kör grusvägar istället men G tjatade att jag skulle ta racern.

När jag kom in i cyklerummet tittade jag först åt vänster och såg att han tagit av mitt bakdäck. Blev lite irriterad för det strular alltid när jag ska sätta tillbaks det, (amatör, jag vet ;)). Sen vände jag mej om mot cykeln… Shit vilken chock jag fick när jag såg att det satt 808 zippar på min cykel!! Det var första gången han fått tyst på mej ;), var så chockad så jag visste inte vad jag skulle säga. Tack lyckades jag klämma fram efter någon minut.

Tack tack tack finaste G för mina zippar! 🙂 Nu är min cykel porrigare än din ;).

Och vilken skillnad det är att köra med dom, det känns som att cykeln flyter fram. Å ljudet… mmm, underbart!

(Allt det vi är, är resultatet av vad vi tänker) -Buddha