Jag kör vidare på min bildvisning.  Åter igen har jag tyvärr misslyckats med att förstora bilden. På den sista bilden är jag så jävla trött och irriterad på Greger. Men han var så puckad att han inte ens märkte det utan lallar glatt vidare i sin egen värld, medan jag går brevid med en mugg med mat i handen som jag försöker få honom att äta. Och som han i vanlig ordning gör allt för att slippa äta.

Den här bilden är tagen på invigningscermonin en eller två dagar innan loppet börjar. Där är vi kära och lyckliga och jag är glatt ovetandes om vad som väntar, vilket jävla pucko han kommer att bli.

Jag önskar att jag kunde förstora bilden så man kan se att jag har mord i blicken. Jag hade själv backat om jag hade mött någon som såg så arg ut. Men muppen han lallar på, det är bara banjon som fattas.. Just där är det inte så mycket kärlek längre. Att jag dessutom var gravid gjorde ju inte tålamodet längre 😉

Nästa gång bjuder jag på något i matväg, kanske i morgon.. 😉