Long time, no see..

Jag har varit utan internet i nästan 2 veckar det är därför uppdateringen varit bristfällig, det är inte det att jag inte har tränat. Jag har faktiskt lagt i en växel till när det gäller träningen.

Sen sits har jag cyklat, simmat, power walkat, sprungit, ridit och styrketränat. Tåhävningarna börjar ge utdelning, benen börjar kännas ganska hyfsade när jag springer :).

För ett tag sen skulle jag och G cykla en 15 mila runda, jag tog slut.. Tvärslut, vet inte när det hände sist eller om det ens har hänt förut. Redan efter 4 km! kände jag att det skulle bli en tung runda men jag tänkte att det lossnar nog snart. Men det gjorde aldrig det, det blev bara jobbigare och jobbigare. Efter 7 mil sa jag att vi skulle ta snabbaste vägen hem, 15 mil kändes som 100 mil!!

Det blev totalt 9 mil. Den sista milen delade vi på oss, jag orkade inte köra dom långa backarna så jag tog den flackare vägen. När jag blev ensam dog jag ännu mer. Funderade på att hoppa av cykeln och gå istället, men det är ju ingen hit att promenera en mil i cykelskor heller.. G kom och mötte mej sista biten och fick hjälpa till att knuffa mej upp för den sista backen.

När vi kom till bilen vinglade jag till passagerar sätet och satte mej där och lät G ta hand om cyklarna. Jag orkade bara inte att röra mej mer. Det är en läskig känsla att inte kunna styra över kroppen, när orken är helt slut. Visst kan man känna sej lite sliten mot slutet av ett pass men det här var något annat, jag var slut redan från första tramptaget. Vill inte uppleva det igen.

Idag blåser det och regnar, ganska skönt att det är simning ikväll så jag inte behöver cykla eller springa i skitvädret.

”Var inte rädd för avståndet mellan dina drömmar och verklighet. Om du kan drömma det så kan du göra det” (Belva Davis)

Please follow and like us:

Halvvättern

I går gick Halvvättern, det gick så där. Är lite besviken och irriterad på mej själv.

Efter en mil släppte klossjäveln under skon och satt kvar i pedalen :(, jag kände redan från start att det glappade under skon men tänkte att det är nog ingen fara.. Detta resulterade att jag fick cykla 2 mil med ett ben. Benet med den trasiga skon gick knappt att använda då foten halkade runt som en hal fisk på pedalen och benet med den hela skon blev trött och slitet. Planen var att inte stanna i första depån men nu blev jag tvungen till det för att få skon fixad. Känns lite surt för jag tappade tid på att cykla med ett ben och jag tröttade ut det benet och dessutom tappade jag tid genom att bli tvungen att stanna i första depån. Men jag har lärt mej en läxa: Dra åt skruvarna till klossarna innan jag kör!

Den första milen låg jag med i en liten klunga som snittade 35 men blev tvungen att släppa när klossen lossnade. Då blev jag så jävla tjurig så jag bestämde mej för att soloköra dom resterande 14 milen, att köra det som ett triathlon lopp och inte ta rygg på någon. Cykeltiden blev 5.25 och totaltiden blev 5.41. Visst, det är godkänt men jag är ändå besviken för det kunde ha varit bättre om jag hade sluppit strulet. Ja ja, vad är en bal på slottet… 😉

Förra veckan simtränade jag bara. I kväll blir det utomhuspremiär på riktigt, inte i pool utan i sjö, brrr.

Tyskland närmar sej med stormsteg, jag känner mej lugn inför simningen och cyklingen men löpningen..urk…12 mil är ganska långt va?! Speciellt om man inte löptränar ;). Äh, på´t bara, inte så mycket att fundera på, då får jag bara ångest.

 Therese, jag och Pysse

”Hinder är det du ser när du tar blicken från målet” (Joseph Cossman)

Please follow and like us:

Läderloppet – en blek insats

Jaha, då har 2012 års Läderlopp gått av stapeln (eller vad det heter).

Dagens väderförhållanden var ganska usla, 4 grader varmt, regn och mer eller mindre storm.

Cyklingen gick sådär, kände mej inte trött men cykeln stod nästan stilla. Tanken var att jag skulle ligga i ryggen på min partner men det gick inte för han hade en fontän av grus sprutandes från sitt bakdäck. Jag insåg varför jag gillar racer och asfalt, det finns fan ingen njutning alls i all ligga och slita på skitiga grusvägar. Inte min grej helt enkelt. Trots att cyklingen gick så sakta så kom jag in på en 6:e plats tror jag.

När jag hoppade av cykeln och sprang till kanoten där Patte väntade hade jag redan tappat känseln i fötterna för att det var så jävla kallt. Paddlingen är våran styrka och den var riktigt rolig, stora stora vågor! :). Det var många som välte och vi var också nära några gånger. Men jag gillar´t,  lite spänning, teknik och taktik ;).

Vi kom in som 5:a, men löpningen är ju en skitgren för mej där jag inte kan leverera som jag borde. Fötterna var som två isklumpar som sakta tinade och tårna kändes som stora bultande potatisar, ingen super skön känsla :(. Vi joggade i ett makligt tempo och släppte förbi mixpar efter mixpar. Det är inge roligt men det är bara att acceptera, benet är inte bra än. Jag jobbar vidare med mina tåhävningar och håller tummarna att det ska ge utdelning.

Vi slutade på en 20:de plats av 49(?) fullföljande par. Vad ska jag säga om det, bra var det inte men jag kunde dessväre inte springa bättre. Hur gick det för Erika och Greger då? Jo, vi slog dom och det berodde nog mest på Erikas orutin på att tävla för att hon är egentligen bättre än vad hon var i dag. När hon får  mer rutin och nerverna under kontroll (och inte dricker sportdryck ;)) kommer hon att bli farlig.

I tisdags körde jag tempolopp, det gick så där snittade 30 på 32 km, trodde att jag skulle ligga på 31-32. Känner mej ganska missnöjd med min insats :(. Bättre kan jag!! Om jag bara slutar att fisköra och trampar på när det börjar bränna i låren, jävla mes-cykling får vara slut med det nu.

Den här veckan blir det bara simträning och på söndag är det halvvättern :).

Nu ska jag gå och be till vädergudarna om fint väder på söndag.

”Livet är väldigt enkelt, men vissa envisas med att göra det svårt” (Konfucius)

Please follow and like us: