I går gick Halvvättern, det gick så där. Är lite besviken och irriterad på mej själv.
Efter en mil släppte klossjäveln under skon och satt kvar i pedalen :(, jag kände redan från start att det glappade under skon men tänkte att det är nog ingen fara.. Detta resulterade att jag fick cykla 2 mil med ett ben. Benet med den trasiga skon gick knappt att använda då foten halkade runt som en hal fisk på pedalen och benet med den hela skon blev trött och slitet. Planen var att inte stanna i första depån men nu blev jag tvungen till det för att få skon fixad. Känns lite surt för jag tappade tid på att cykla med ett ben och jag tröttade ut det benet och dessutom tappade jag tid genom att bli tvungen att stanna i första depån. Men jag har lärt mej en läxa: Dra åt skruvarna till klossarna innan jag kör!
Den första milen låg jag med i en liten klunga som snittade 35 men blev tvungen att släppa när klossen lossnade. Då blev jag så jävla tjurig så jag bestämde mej för att soloköra dom resterande 14 milen, att köra det som ett triathlon lopp och inte ta rygg på någon. Cykeltiden blev 5.25 och totaltiden blev 5.41. Visst, det är godkänt men jag är ändå besviken för det kunde ha varit bättre om jag hade sluppit strulet. Ja ja, vad är en bal på slottet… 😉
Förra veckan simtränade jag bara. I kväll blir det utomhuspremiär på riktigt, inte i pool utan i sjö, brrr.
Tyskland närmar sej med stormsteg, jag känner mej lugn inför simningen och cyklingen men löpningen..urk…12 mil är ganska långt va?! Speciellt om man inte löptränar ;). Äh, på´t bara, inte så mycket att fundera på, då får jag bara ångest.
”Hinder är det du ser när du tar blicken från målet” (Joseph Cossman)
Bra kämpat tjejer 🙂
Du fattades oss 🙂