I dag har det varit svalare. Skönt för alla. Mindere skönt med ”nya” cykelbanan som är en nedkortad variant av den gamla banan med den jobbigaste delen kvar. Jag vet inte exakt hur lång den nya banan är men jag skulle säga max 2 km. 18 mil på den kuperade banan motsvarar ca 2000 höjdmeter. Nästan alla världens bästa ultratriathleter är samlade här och alla säger att det i princip är omöjligt att köra 30 IM på den banan. Mannen som anordnar spektaklet har inte kommit in till växlingen än och klockan är 20.17, jag säger grattis till honom, mohaha..

Det har gått tre dagar och 5 st har redan brytit tävlingen, får se hur många som är kvar efter 10 dagar. Det kan hända att några kämpar på för att göra en deca och sen kliver av.

Kim har åkt hem idag, det var tråkigt, sorgligt och känslosamt. Jag önskar av hela mitt hjärta att han kunde fullfölja men han var till sjukhuset idag och röntgade höften och den var dessvärre bruten. Jag såg röntgen bilderna och det såg inte kul ut. Tänk att han gjorde en IM plus en marathon och en IM simning med den brutna höften, helt otroligt. Vi syns i Lenshan Kim och John.

Tidtagningen är en upprepning av Mexico tyvärr.. Det är lite konstigt att dom som kör bra mycket långsammare än Steve och Greger är ute på löpningen långt innan dom. Igår sa dom att G hade 14 varv kvar när han hade kört 10 så hade han helt plötsligt 9! varv kvar, borde det inte vara 4?!

Greger kämpar på bra, han är inte snabbast vilket är bra. Det finns några tuppar ”bara” har gjort någon trippel förut som kör på i ett rasande tempo. Jag tror intr riktigt på den taktiken.

I dag har Wayne och österikiskan krockat på cykeln men det var inget allvarligt, lite skrubbsår och en trasig cykel.

I morgon är en annan dag, eller rättare sagt i morgon är ännu en dag.