Alla inlägg av Lina

Raam 2015, nej tack jag har kaninungar..

I morgon drar dom, Greger och grabbarna grus. Japp, grabbarna grus. Jag ska inte med den här gången. Det fungerar helt enkelt inte med två små prinsessor och en hel drös med djur.

Hur känns det då, att inte kunna följa med? Mest skönt faktiskt, även om det ibland känns som att jag borde vara med för att vi är ett så sammansvetsat team. Men jag litar på att det crew G har med sej kommer sköta det på bästa möjliga sätt. Den största skillnaden kommer nog vara planeringen. Jag och Greger freestylar ju alltid, kör på känsla bara. Det blir svårare för det nya teamet att göra så då dom inte känner Greger utan och innan. Till någras besvikelse kommer jag inte heller att blogga om tävlingen, det lämnar jag över till grabbarna G och hoppas att dom håller flaggan högt 🙂  Dom får presentera sej själva här på bloggen.

Medans Greger jobbar på babianröven ska jag förlösa några kalvar, klappa på fölet och gosa med kaninungarna. Plocka ägg och göra livet surt för höken. Det kanske blir så att det ramlar in någon liten djurbebis bild på instagram mellan alla cykelbilder 😉

Följ oss gärna på facebook Greger Sundin motiverad.nu

 

 

Är det DU som fattas oss?

RAAM närmar sej och vi jobbar på att få ihop det perfekta teamet runt Greger.

Nu har vi bestämt att vi kastar ut en allmän förfrågan, kanske finns just den personen som skulle passa perfekt in i vårat team någonstans där ute.

Att vara crew är inte en bal på slottet. Man får glömma allt vad ego heter och bara fokusera på Greger och hans prestation dygnet runt de dagar tävlingen håller på.

Det man själv får ut av det är att man verkligen inser att ALLT är möjligt. Man ändrar helt uppfattning om vad som är långt. Efter att få ha varit med på en exteremt lång tävling är en IM helt plötsligt ingen galen utmaning längre 😉 Man får även se vad som händer med kroppen och psyket under extrema förhållanden, något man kan ha nytta av i sina framtida tävlingar/äventyr. Dessutom får man göra en road tripp genom USA.

Om du skulle vara intresserad maila oss och berätta om dej själv och vad du skulle kunna tillföra teamet, tex massör, sjukvårdskunnig, cykelmek, en jävel på att laga mat, själv varit aktiv inom lång/ ultradistans eller cykling, fotograf/filmare mm.  För du bör ha någon form av kompetens som Greger har nytta av under tävlingen. Och du måste ha körkort och få köra bil i USA och vara van att sitta långa stunder bakom ratten.

Beräknad tid borta, från den 10-12 juni till någon gång runt den sista juni.

Maila till greger@motiverad.nu

Hoppas att vi hittar just dej vi söker! 🙂

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nytt år, nytt äventyr

2014 har varit ett mellan år. Ett år som bjudit på en till liten prinsessa och ett bröllop. För den som är intresserad av bröllopet finns det mer att läsa här https://lanttolife.se/2014/09/ironmanbrollop/

2015 är det dax för nya äventyr. Greger ska köra RAAM, race across america i juni.  Ett cykellopp från väst till östkust rakt i genom america.

Race Across America

Själv kör jag Kalmar nästa år, känns ju ganska oflashigt att skriva det efter att ha skrivit att G ska cykla svinlångt..   Jag hoppas även kunna köra något litet multisport lopp. Ska bara börja gilla att köra mtb först 😉

Hur tränar vi nu då inför 2015?? Som äkta triathleter, vi simmar, spenderar timmar på trainern och springer intervaller.  Hmm, eller inte. Greger tränar inte alls än så länge och jag hänger bara i gymmet och ägnar mej åt gammal gammal hederlig body buildning.  Men om ca 18 dagar så ska ialla fall jag börja lägga om träningen. G väntar förmodligen några månader till innan han börjar träna.

2015 är även året vi planerar att vara igång med vår grönsaksodling och försäljning. Mer om våran gård och vår verksamhet som inte har med träning att göra kan man läsa här

https://tarngoljagard.se/

Glad 3.dje advent! Kom ihåg! Livet är till för att levas och  drömmar är till för att uppfyllas..

 

En byfånes träningdagbok

Om några dagar är det dags för årets första och förhoppningsvis enda tävling  Kalmar IronMan(ev. kommer en kvaltävling till RAAM köras i sept.).

Själv får jag stå som åskådare i år då storken levererade en till liten prinsessa till oss i maj.

Jag misstänker att det finns en hel del bloggar om träningsupplägg inför en IM och jag kan tro att många har ett tränings schema och följer de senaste om hur man lägger upp sin träning på ett optimalt sätt. Att det flitigt fylls i i träningsdagboken.

Jag känner en kille som inte gör som alla andra.. Hans träningsdagbok är fylld med blanka sidor.  Greger har varit pappaledig i sommar med betoning på ledig och inte bara pappaledig utan även träningsledig.

Sen Italien i oktober och fram tills i torsdags har han cyklat 30 mil var av det längsta passet är 11 mil, han har simmat två gånger och sprungit ca 15 gåner. Alltså sen i oktober, inte den senaste månaden. När det är exakt en vecka kvar till Kalmar DÅ börjar Greger träna, han kommer nog köra varje dag fram tills på lördag.

Nu tänker ni att han måste ju vara dum i huvudet, efter som dom flesta gör så lite som möjligt veckan innan, iklädda kompressionskläder. Och ja, jag kan till viss del hålla med er, men samtidigt vet både jag och Greger hur hans kropp funkar och för honom funkar det alldeles utmärkt att göra på det här viset. Däremot kan jag tycka att han skulle börjat träna två vecka tidigare för att vara i hyfsad form till kalmar.

Nu är hon helt ute och cyklar, den träning man gör veckan innan kan inte göra varken till eller från, men Greger var i ungefär lika otränad när han kom till Italien och efter tre veckor var han i riktigt bra form.

Det finns dom som tränar ett år för att genomföra en IM och det finns vissa som tränar i en vecka. Självklart kommer inte en veckas träning ge några skryt tider, men det kanske kan ge lite perspektiv på hur mycket av sitt liv man måste viga åt träning för att genomföra en IM. Jag kan verkligen inte rekommendera någon att göra som Greger, det skulle nog rentav vara farligt för vissa.  Men jag tror att många skulle kunna dra ner på sin träningsmängd betydligt och träna ordentligt när dom väl tränar i stället. Även om våra kroppar är gjorda för att röra på sej och mår väldigt bra av att träna mycket så måste vi inse att vi har en hjärna också och mentalt kan det bli jävligt tufft om man helatiden ska fokusera på sin träning. Tillslut blir det man älskar att göra bara förknippat med ångest och dåligt samvete för att man inte gör tillräkligt. Så till er alla som håller på att bränna ut er mentalt för att ni ska göra en IM kan jag bara säga om ni inte har tänkt kvala till Hawaii så ta och slappna av, det ska MYCKET till för att inte ta sej i mål.

Förutom denna träningshets som råder så råder även en prylhets inom triathlon. Men även det har gått Greger helt förbi. I torsdags var det träningstävling i Sala. Jag kan inte låta bli att skratta åt G`s totala ointresse för sin utrustning.

Han hade sin ”så jävla trasiga så det finns inte” våtdräkt på sej, den jag tänkte slänga när vi åkte hem från Italien men inte fick. När han kommer upp efter simningen och sliter av sej sållet till våtdräkt ser jag att han har de mest slitna cykelbyxor som finns på denna planet på sej. Såna som har tappat all elasticitet så dom hänger i rumpan och är genomskinliga både fram och bak. Det matchar han upp med en cykelhjälm från Gekås för 140 :-. Han cyklar iväg i ett försök att toppa listan som Sveriges mest välklädde man och lyckas ungefär lika bra med det som med cyklingen. Han kommer in och växlar snabbt om till löpardojor, eller vad jag ska kalla det. Han har samma skor när han bygger växthus, när han är på jobbet eller mockar åt hönsen. Jag får nog kalla det allround skor. Jag vet ingen annan som använder sina löpardojor jämt och byter vart annat år. Och JA det är dom han kommer använda i Kalmar också. Sån är han min byfåne, helt omedveten och ointresserad av trender. Om det inte var för att han hette Greger Sundin och var en jävel på ultratriathlon skulle folk säkert göra narr av honom (nu är det bara jag som gör det) . Men jag gillart´ också,  han må vara min byfåne men jag tycker att det charmigt och underbart att han kör sitt eget race oavsett vad de senaste studierna visar, vilka trender som är heta osv.

Mitt budskap till er är att man behöver inte ha det senaste och man behöver inte träna 20 timmar per vecka. Livet är så enkelt som man gör det och triathlon är inte heller så svårt om man inte krånglar till det.

Lycka till på lördag alla som ska köra. Jag kommer stå avundsjuk vid sidan och titta på och försöka heja fram er när orken tryter. Se till och njut ni har en helt fantastik dag och upplevelse framför er!

 

Obesvarade mail

I dag gjorde vi en liten upptäckt.. Ingen bra upptäckt..

Inga mail som har skickats till Gregers mail adress greger@motiverad.nu har kommit fram till honom. NU idag har vi ”hittat” massor av mail, en del väldigt gamla. Vi ber så hemskt mycket om ursäkt om du har skickat ett obesvarat mail till Greger, vi har helt enkelt inte sett något mail. I morgon börjar jobbet med att svara på alla obesvarade mail.

Till er som har skickat rena grattis till 30 IM mail säger vi TACK!!! Dessa mail kommer tyvärr inte besvaras med personliga tack, då det finns ett antal andra som måste betas av.

Från och med nu ska alla mail som skickas förhoppningsvis komma dit dom ska 😉

Och till er som undrar.. Nej, han har inte börjat träna än 😉 .

DAG 30!!!! Let´s party!!!

Regnet har vräkt ner, det har fullkomligt forsar och vinden var inte nådig i dag, men det gör ingenting, FÖR DET HÄR ÄR SISTA DAGEN!!!!!!! Sista, sista dagen, efter det här behöver dom aldrig göra IM igen om dom inte vill. Fast jag är säker på att alla 8 kommer göra det igen. I morgon får dom äntligen sovmorgon och ingen behöver kliva i den iskalla poolen någon mer gång. Det har varit en blöt och kall dag den värsta av alla men också en lyckodag. Nu räknas inte dagarna tills det är över längre, för nu är det äntligen över. På riktigt!

Tävlingen avslutades på bästa tänkbara sätt med Greger först över mållinjen, en plan som han haft sedan dag 1. Han vann på deca dagen, han vann på dubbel deca dagen och han vann på trippel deca dagen. Inte helt fel sätt att fira att decorna är avklarade. Totalvinnare av tävlingen blev Joszef, 2.a Ferenc, 3.a Greger, 4.a Steve, 5.a Jose´, 6.a Wayne 7.a Jamie, 8.a Angelo. Av dom dom 17 som startade decan gick bara 6 st i mål.

Nu när det är över så funderar vi på om vi kanske inte ska ge Italien en chans ändå och stanna en vecka till. Hahaha, det var ingen som gick på det där va?! I morgon är det prisutdelning och någon form av avslutnings lunch, sen kommer det bästa av allt.. vi åker hem 🙂 🙂 Hem, hem , hem ljuva hem.

Greger sa igår att det känns som att det inte skulle vara några problem att fortsätta 10-20 dagar till och det tror jag gäller alla som fortfarande är kvar i tävlingen.  Snacka om att vi bara utnyttjar en väldigt liten del av vår fysiska potential. Jag undrar vart gränsen går, hur många IM kan man göra på raken? 50 st ser jag som väldigt möjligt och realistiskt och något som säkert sker inom en överskådlig framtid (10 år). Jag tror att om man skulle kunna göra en IM om dagen i ett helt år med rätt förutsättningar. Säg att man inte jobbar utan istället gör en IM varje dag, att man kunde göra det på hemmaplan så man fick leva sitt liv som vanligt men istället för att gå till jobbet gjorde en IM istället. För Greger tar det 12 timmar från han lämnar hemmet tills han är hemma igen en vanlig arbetsdag, det är ungefär den tiden det tar för honom att göra en IM när han ska göra flera, så tidsmässigt skulle det inte vara någon skillnad. Problemet för oss nordbor är att vi inte har så många månader per år som är lämpade för att göra en IM. Men någon gång i framtiden kommer säkert en människa någonstans på vår planet att göra det och om det sker under min livstid kommer jag vara den första att säga att jag tror på det projektet.

Alla har vi fysisk potential att göra SÅ mycket mer än vi någonsin vågar föreställa oss. Vi måste bara våga tro på våra kroppar och sluta lyssna på alla som säger: det där går aldrig. Allt går om man vill det tillräckligt mycket och går det inte första gången så har man förmodligen tagit lärdom av misstagen så att det går andra gången istället.

 Till alla som har följt Gregers otroliga resa vill jag säga tack för att ni bryr er även fast inte media gör det. 30 IM på 30 dagar, vad är det i jämförelse med en innebandy match på korpnivå? Ingenting om man frågar en sportreporter. Men vet ni vad, det spelar faktisk ingen roll för ingen som är här gör det för att få medial uppmärksamhet, i så fall hade dom spelat innebandy istället. Dom är här för att bevisa att ingenting är omöjligt. Och till dej som läser det här vill jag ställa en fråga, vilket är ditt ”omöjliga” mål och när ska du ta dej ann det? Du vet inte hur många dagar, veckor, år du har kvar på den här planeten, se till att varje dag sträva mot ditt mål och din dröm för i slutändan är det det som räknas, inte att du gjorde det som förväntades av dej.  Sluta aldrig följa ditt hjärta..

Tack alla som har riktat sin uppskattning till bloggen, jag är ledsen att göra er besvikna men jag kommer inte skriva här på ett tag. Jag har inget intresse av att skriva om min vardag och ni har med största sannolikhet inte något intresse av att läsa om den heller. Jag återkommer när vi har något spännande projekt att skriva om. På återseende 🙂

Hej Sverige, hej huset på landet snart ses vi 🙂