Att föda barn..

Har en vän som går och väntar på att bebisen ska komma ut. Alla som varit gravida vet att ju närmare dagen D man kommer och ju större magen blir desto mer tvivlar man på sin förmåga att föda barn. Man frågar sej hur fasiken det är möjligt att det som har gjort magen så enorm ska kunna komma ut och hur jävla ont kommer det att göra?!

Jag gjorde en jämförelse med att göra en ironman. -När den väl är ute har du förträngt hur det var att få ut hen. Ungefär som att göra en IM, när man korsar mållinjen har man glömt hur jobbigt det var.

Svaret från min underbara vän -Haha, då går mina tankar till Greger som ska göra 30 st och jag bara en.

-Precis, vad oroar du dej för. Tänk att föda barn 30 dagar på raken.

-Nu fick jag helt ny målbild.

Ganska kul tyckte jag 🙂 Önskar bara att jag kunde vara i hennes hjärna och se framför mej att föda barn om och om och om igen. Haha..

Till dej min fina underbara vän: du har gjort sånt som är värre, tex. att gå förbi godishyllan när du är godissugen utan att köpa ngt. 😉

 

Och nu.. dagens bilder.

mexico2010.31

Jag gillar den här bilden för att han inte ser ut som en galning.

mexico 2009 021 

Målgång. Lycka!!

mexico 116

Sitter och studerar resultattavlan efter målgång. Lättnad. Mycket att smälta och försöka förstå att det äntligen är över.

mexico 115

mexico 2010, 1

Greger, Ferenc och Uwe. 3.a, 1.a och 2.a. Ingen av dom är över 170 cm. Tror det kan vara en fördel att vara liten vid sådana långa lopp.

mexico 130

På flygplatsen träffade vi på några basket killar som spelade i NBA. Dom kom fram och frågade vad som hade hänt med G´s fötter. (Fötterna var bandagerade). När G berättade vad han hade gjort blev dom så imponerade att DOM frågade om dom fick ta en bild tillsammans med honom. Det blev en ganska rolig bild, haha..

Nu är det äntligen slut på gamla bilder, men snart kommer det komma nya :). Inte i morgon.. 😉

Mat

Jag är rätt kass på det här med att blogga, har liksom inte tid. Men här kommer dom utlovade matbilderna..

mexico2010.26 

Efterättsbordet på invigningscermonin. Lycka för en kakmissbrukare som mej.

mexico 041

Vad tusan äter man om man ska simma 7,6 mil? Ja.. Om man heter Greger Sundin då äter man chips och vinegummin.

mexico2010.22 

Det här var maten som erbjöds under tävlingen, inte konstigt att jag blev tungen att gå på en snickers diet 🙂

mexico 096

”Mat”hyllan på vårat rum.

mexico 098

Ferenc mathylla..

mexico 097

Gammelfarfar Arthur fyller på med energi tilsammans med sin underbara fru.

mexico 2010,5 

Vincenzo och Ferenc tar ännu en nutella macka.

 

Det blir en bildvisning till och då har jag inget tema, bara bilder jag gillar helt enkelt.  Det kanske blir i morgon.. Eller inte 😉

Från kärlek och lycka till frustration och oattraktion

Jag kör vidare på min bildvisning.  Åter igen har jag tyvärr misslyckats med att förstora bilden. På den sista bilden är jag så jävla trött och irriterad på Greger. Men han var så puckad att han inte ens märkte det utan lallar glatt vidare i sin egen värld, medan jag går brevid med en mugg med mat i handen som jag försöker få honom att äta. Och som han i vanlig ordning gör allt för att slippa äta.

mexico 020

Den här bilden är tagen på invigningscermonin en eller två dagar innan loppet börjar. Där är vi kära och lyckliga och jag är glatt ovetandes om vad som väntar, vilket jävla pucko han kommer att bli.

 

mexico 2010.19

Jag önskar att jag kunde förstora bilden så man kan se att jag har mord i blicken. Jag hade själv backat om jag hade mött någon som såg så arg ut. Men muppen han lallar på, det är bara banjon som fattas.. Just där är det inte så mycket kärlek längre. Att jag dessutom var gravid gjorde ju inte tålamodet längre 😉

Nästa gång bjuder jag på något i matväg, kanske i morgon.. 😉

Det hör liksom till..

I morgon kör många jag känner Kalmar IM. Till er vill jag säga lycka till, ni kommer aldrig glömma den här dagen. Jag vill även säga att när blåsorna börjar komma smygandes i slutet av löpningen så ska ni veta att man får inte klaga för ens det har blivit köttsår 😉 .

Här kommer några fina skavsår, se och njut 🙂 .

mexico 117 

mexico 123 

mexico 2009 011 

mexico 2009 012 

mexico 128 

 

Kylning av benen ingår också i den dagliga rutinen.

mexico.2010.14 

mexico 108 

mexico 2009 045

Observera ispåsen runt vristen.

mexico 2009 013

En spruta i rumpan kan aldrig sitta fel 😉

Det var allt för idag. Tack och god natt.

Galenskapens ögon.

Kör på med samma tema som igår. Man kan liksom aldrig se sej mätt på detta underbara ansikte..

mexico 088

Hahaha..

mexico 1101 

Det här ansiktet och den blicken tillhör en man som helt tappat greppet, som på fullt allvar är på väg att bli galen.

Försöket förstora upp den sista bilden så att ni verkligen skulle kunna se galenskapen som lyser i ögonen, men tyvärr lyckades jag inte så bra med förstoringen.

Bakom den blicken är det bara tomt, allt är bortkopplat. Kanske låter som ett skämt men allt var borta. Förmågan till att ta riktiga beslut eller att ta beslut över huvud taget. Den enda tanke som existerade var att ta varv efter varv. Även när han sov rörde han sej hela tiden för i drömmen måste han också plocka varv.

Jag hoppas verkligen att jag slipper se den blicken igen. Upplägget på nästa tävling är lite annorlunda vilket det finns både fördelar och nackdelar med. Men en fördel är att alla sover samtidigt, så stressen att någon annan är ute när man sover försvinner. Men samtidigt är den här tävlingen 9 dagar längre, 9 dagar till att försvinna in i en bubbla av galenskap. 9 dagar till med känslan av att vilja slå honom riktigt hårt för att han inte fattar NÅGONTING, 9 dagar till med stinkande skavsår..

Och just skavsår kommer jag bjuda på nästa gång, kanske i morgon.. 🙂

 

En man – tre ansikten

Har sorterat bland alla bilder på datorn och hittade en himla massa bilder från Mexico.

Dom som följde min blogg då vet att det var väldigt dåligt med bilder, så nu tre år senare kan jag bjuda på några stycken.

Dagens bildtema är: the face of ultratriathlon.. Håll till godo och dö inte av skratt, tänk på stackars mej som var tvungen att sova brevid detta monster. På riktigt var han så motbjudande att det var svårt att sitta mittemot honom och äta utan att tappa aptiten.

mexico 2009 062

Före tävlingen..

mexico 089

Hahaha.. jag skrattar ihjäl mej varje gång jag ser den här bilden. Vad fan hände?!

mexico 071

När svullnaden försvann kom detta monster fram. VAD FAN HÄNDE?! Där och då hade jag ganska lätt att hålla mej för skratt när jag såg det här ansiktet.

Det var dagens bilder. Det kommer flera, kanske i morgon.

Packningsplanen påbörjad

30 dagars tävling, vara där några dagar innan och några dagar efter. Bilresa dit och bilresa hem. Det är ju inte som att åka på en veckas charter precis.

Det är mycket som ska med. Cyklar, tävlingskläder, x-antal skor, vanliga kläder, allt som kan tänkas behövas för att få kroppen att vilja samarbeta alla dagar. Så som skavsårsplåster, mineraler, vitaminer, salvor, krämer, smärtstillande, sårrengöring osv..

Sen har vi våran två åriga dotter som ska ha sina behov tillfredställda, välling, blöjor, kläder, favoritleksaker m.m.

Det är tur att det finns en person i den här familjen som har lite framförhållning för den andra vuxna personen saknar det helt, och skulle i princip kunna åka utan skor för han tänker att han kan köpa det någon stans på vägen 😉

När packningsplanen har gått från plan till verklighet kommer jag lägga ut bilder på allt som ska med och dessutom ska få plats i en bil.

Fortsättning följer..