Fröken flexibel kör aldrig efter ett speciellt tränings schema, det skulle inte funka i mitt liv.

Igår var det tänkt att jag skulle springa med Emma och Erika och sen simma. Men simträningen blev inställd pga. sjuk tränare, då bestämde vi att vi skulle springa en längre runda istället, så ställer Erika in samtidigt som solen börjar titta fram mellan molnen. Och när det är en solig fin kväll vill man ju hellre cykla, så jag och Emma gav oss ut på en racer tur istället :).

Det var en bra runda. Någonstans på mitten började det blåsa från ALLA håll, det spelade ingen roll om man låg först, sist eller brevid det var lika jobbigt överallt. Pinsamt nog konstaterade vi att vimplarna hängde rakt ned på flaggstängerna. Vi måste ha hamnat i en mental orkan ett litet tag. Men efter att vi hade stannat till hos storebror och fått lite saft hade orkanen blåst bort ;).

Fröken flexibel sköt fram löpningen med Erika till i dag istället, men vilken tur att fröken flexibel är så jäkla flexibel eftersom G blev tvungen att jobba hela dagen och hela kvällen.  Vilket innebär att jag är mamma hela dagen OCH kvällen. I morgon hoppas jag verkligen att vi får till den där löprundan och att den dessutom går grymt bra :).

”Om du möter en människa utan leende – ge henne ditt” (Oscar Wilde)

Äntligen har fincykeln fått komma ut. KÄRLEK! Den är så jäkla skön och lättkörd, det är inte jobbigt någonstans när jag sitter på min vita springare. Men det var svinkallt att köra med cykelskorna.

Jag körde med Elin, Catarina och Erika. Det var racer premiär för Catarina och Erika och säsongs premiär för Elin, så jag sa till G innan jag åkte att det här kan nog ta lite tid.. Där tog jag fel, fasen vad duktiga dom var för att köra första gången, dessa brudar går inte av för hackor. Bra kört tjejer! :).

Cykel mek är inte riktigt min grej. Jag tvättade gammel racern på förmiddagen och rengjorde kedjan när jag skulle sätta tillbaks bakhjulet misslyckades jag ganska ordentligt kan man säga. G undrade hur fan jag hade lyckats snurra kedjan runt framnavet. Den sitter stenfast där så det blir nog till att plocka sönder kedjan för att få loss den. Lucky me att jag har fincykeln också.

Kvällen har jag spenderat framför datorn och porr surfat ;), kollar på diskhjul. Vill verkligen ha ett alldeles eget diskhjul. Finns det något porrigare än diskhjul, för att inte tala om ljudet. Mmmmm :).

”Gör eller gör inte, det finns inget ”försöka””  (Yoda)

Jag tog cykeln till jobbet igår. När jag satt i bilen på väg till asfalten funderade jag på vilket håll det blåste ifrån. Väl uppe på cykeln fick jag reda på det, MOTVIND! Jag verkligen hatar motvind.

Jag lät vinden vinna, det fick gå sakta jag skulle ju jobba efteråt. Jag har världens bästa jobb, jag jobbar som djurskötare på en mjölkgård. Men det är ett tungt jobb så jag var inte så sugen på att bränna allt krut på att kriga mot vinden.

I förrgår när jag jobbade gick jag och tänkte på vilket roligt jobb jag har, så klart är det en kojävel som sätter en klockren spark precis under knät på mej. Så förutom att man titt som tätt utsätts för misshandel och ständigt har blåmärken så är det ett fantastiskt jobb :).

När jag hade jobbat klart stod jag i valet och kvalet om jag skulle ta raka vägen hem (12 km) eller omvägen (27 km). Jag bestämde mej för att utnyttja medvinden och tog omvägen. Det blev en bitvis riktigt snabb runda, älskar när det går fort :). Det bästa är att än så har jag inte tagit fram min snabba cykel eller satt på mej cykelskorna, så snabbare kommer det att gå. Det blir premiär för fin-cykeln i helgen och cykelskor = djupfrysta fötter.

”Om du tänker för länge på nästa steg kommer du att tillbringa resten av ditt liv på ett ben” (Kinesiskt ordspråk)

Oj oj oj, vilka snabba skor jag har köpt :). Det blev en kort prov sväng igår. Shit vilket snabbt steg jag fick men det gäller att orka hålla den frekvensen också.

För er som undrar så är det ett par Nike Free som jag har köpt. Dom är super lätta och minimalt uppbyggda så att foten ska kunna röra sej naturligt. Det är inga skor jag kommer att springa långt med till en början för det kändes att det var ovant för fötterna och att det inte var mycket till dämpning. Hälsenorna jublade inte men det gjorde jag :). Snabba, snabba, snabba…. Underbart!

Gårdagens simning gick hyfsat. Tränade på att andas åt ”fel” håll. Tror aldrig jag har fått så många kallsupar under ett simpass, det gäller att inte tänka på allt hår, alla hudavlagringar, snor och plåster som flyter runt i vattnet ;).

Jag undrar när jag kommer sluta känna mej som värsta nybörjaren när det är simträning. Fast det flyter på helt naturligt när jag crawlar känns det ändå som att jag bara leker crawl, så där som dom coola killarna i klassen gjorde när man var liten. Undrar hur det känns när man tycker att man kan crawla. Erika, hur känns det för dej?

Idag har jag ridit igen. Det är livsfarligt att sätta sej i sadeln när man är en gammal häst tjej, man blir fast liksom. Men jag har bestämt att jag bara ska rida två dagar i veckan. Då gör det nog mer nytta än skada.

”Din tid är begränsad, så du behöver inte slösa bort den på att leva någon annans liv” (Steve Jobs)

Nu ligger det info om träningshelgen i Sala under fliken Träningsläger :).

I dag var det äntligen dax för träning igen :).  Jag  hade planerat att jag skulle köra en non stop simning i dag men kännde rätt så fort att kroppen inte är riktigt ok än.  Så det blev mest.. hmm.. vad fick jag uträttat för något egentligen?? Ja, det blev nog bara tid i vattnet. Jag satte voltvändningarna ialla fall :).

Jag är lite besviken över att den efterlängtade träningsvärken från ridningen inte har infunnit sej. När jag hoppade av hästen känndes det som att det skulle bli en fin träningsvärk att vakna upp till. Men än så länge har den lyst med sin frånvaro, i morgon kanske den kommer ;).

I morgon – skopremiär!!

”Du kommer inte göra otroliga saker utan en otrolig dröm” (John Eliot)

Tanken är att jag ska blogga om min träning men den här veckan har mister förkylning satt stopp för träningen. Jag har promenerat varje dag men det är allt. Inte så spännande. Jag har fortfarande inte fått testa mina nya löpardojor, men på tisdag är det äntligen dax för skopremiär.

Om G kommer hem innan kvällen blir natt så tänkte jag faktiskt ta och klättra upp på hästen idag, det lär ge grym träningsvärk då jag inte har ridit på 6 månader.

Jag är lite kluven till ridningen faktiskt. Det är sån jäkla bra träning, speciellt för magen men jag tror att det är alla mina timmar i sadeln som har gjort mina fotleder så stela. När man rider trampar man ned hälen och när man simmar gör man tvärt om. Jag har jätte svårt att peka ned tårna när jag simmar, det strider helt emot hur jag vinklar fotleden under ridningen. Om man bara rider någon gång då och då så har det säkert ingen betydelse, men jag har ridit alldeles för mycket under alldeles för många år.

Appropå ridning.. Förra året var första gången Greger missade Kalmar på 15 år (tror det var 15). Detta på grund av att han hade blivit avslängd av hästen (Gregers version). Han blev verkligen inte avslängd av den 27 åriga ponnyn han red på. Han ramlade av för att hästen hoppade det lilla 40 cm hindret som den skulle och kära Greger var inte så följsam och landade inte på hästen utan på marken. Det som var en liten miss i planeringen var att det bara var en vecka innan Kalmar och han sträckte ryggen så pass att han hade känningar en månad efter. Efter den lilla avsittningen har han inte varit så intresserad av att rida ;).

Nu kom han hem, så nu ska jag skynda ut i stallet..

”Alla våra drömmar kan bli verklighet om vi har modet att följa dom”  (Albert Einstein)

Jag trodde att jag var anmäld till trippeln i Tyskland, men igår fick jag ett mail där det stod att det var fullt.. Jävligt märkligt att jag kunde anmäla mej för 3 veckor sedan och dessutom få ett bekräftelsemail att min anmälan är mottagen. När jag mailade tillbaka och frågade hur det kunde vara möjligt att man först är anmäld och sen inte fick jag som svar att det har varit fullt sedan september. Men i september fanns ens inte tävlingen ute officiellt och visst är det seriöst att man fortfarande kan anmäla sej fast det är fullt och att det dessutom tar 3 veckor att klämma ur sej det. Jävla skit tysk som organiserar denna tävling.

I stället fick jag anmäla mej till Schweiz till en dubbel, men det var ju en trippel som var inställd på. Den enda möjlighet att köra en trippel är att åka till Mexico, men det känns inte så intressant att släpa med prinsessan så långt och dessutom inte till Mexico av alla platser på jorden. Vi var där 2010 så jag vet att arrangemanget kring den tävlingen är bristfällig på många vis.

Som tävlingsplanen ser ut nu så blir det Kalmar 18 augusti och Schweiz 8-9 september. Sen blir det några kortare tävlingar innan.

Dagens träning består av att försöka snyta ut allt snor som har invaderat min hjärna ;)..

”Tragedin i livet ligger inte i att inte nå ditt mål. Tragedin ligger i att inte ha något mål att nå” (Benjamin Mays)

Jag valde att inte slå på datorn under påskhelgen. Så nu kommer påskens alla!? (det blev inte så många) tränings pass på en gång.

Jag har varit ute och luftat racern, en helt ok runda förutom förfrysta tår. Jag stod och valde mellan cykelskorna och gympadojor och tog det senare alternativet för att jag inte skulle frysa om fötterna. Men det hjälpte inte, när jag kom hem var det bara 2 grader varmt och i den enorma hastigheten jag kör motsvarar det nog -30 grader i fartvinden ;).

Jag har även varit ute på en löprunda med Pysse. En riktig skitrunda till att börja med. Som vanligt var det jobbigt i början, benet gjorde ont och jag hittade inget flyt. Efter ett tag gav vi oss in i skogen, det fanns ingen stig utan vi hade bara några snitslar att följa. Det var bara sten, stockar och mossa så vi joggade ganska lugnt, men hjälp vad trött jag blev i fötterna. Dom har blivit bortskämda med jämnt och fint underlag, jag måste börja köra mer skogs löpning. Tror att det kommer att göra susen för problem benet. När vi kom ut ur skogen var det en avslutande sträcka på asfalt, jäklar vilket klipp jag hade i benen! Dom var så lätta och snabba, den lugna joggen på knöligt underlag visade sej vara en super uppvärmning. En till fördel med att springa i skogen är att man inte hinner bli uttråkad eftersom man hela tiden måste fokusera på var man sätter fötterna.

Senare samma dag tittade jag på bilder på mej själv som var tagna några veckor efter jag kört Kalmar. Shit vad jag har förfallit!! I ren ångest stack jag ut på en runda på tant cykeln och frågade mej själv: vad fan hände?! Ja, vad hände.. Jag blev gravid och gick upp 30kg, även fast nästan alla extra kilon är borta så är kroppen inte lika fast längre. Jag tränar bara hälften så mycket nu och jag äter mer. Var vegetarian innan jag blev gravid och det mådde min kropp väldigt bra av. Jag har blivit den där sunkiga småbarns morsan i mjukisbyxor som jag lovade mej själv att aldrig bli. Men nu har jag lovat mej själv att den gamla puman 😉 ska komma tillbaka. Grattis Greger.. Å Erika, snart är du inte hetaset snärtan på stan 😉 haha..

I går var jag och införskaffade ett par nya löpardojor som jag med spänning ser framemot att prova. Hade som plan att göra det innan simningen i dag men vaknade upp med en dunder förkylning så dagens pass är tyvärr inställda för min del.

”Ta hand om din kropp. Det är den enda plats du måste leva i”  (Jim Rohn)

Nu så, nu är jag på banan igen. Jag vaknade upp till det medstånd jag hade planerat igår, solen sken och fåglarna kvittrede, YEZ!

Igår var det träningsdate med Emma och Erika :). Vi började med en löprunda. Det var flåsigt och stönigt från alla tre, allmänt tungt helt enkelt, lycka var när Erikas skosnöre gick upp så vi fick stanna medans hon skulle knyta. Det jobbiga släppte efter någon kilometer och övergick till en riktigt skön runda. Det är konstigt att det alltid är den första kilometern som är jobbigast, betyder det att jag håller på att bli gammal, att det behövs en hel kilometer att värma upp kroppen. Fast Erika den lilla snärtan är ju inte gammal..

Efter löpningen var det simning för Emma och mej. Även simningen kändes tung i början, men sen fick jag flow :).  Efter insimmet skulle vi skulle simma 400m x 2, när jag hade simmat den första 400ingen (16) längder tänkte jag att nästa kör jag 30 längder istället. Det visade sej vara ett bra beslut, jag fick feeling :). Jag lyckades stänga av alla tankar och bara känna rytmen och höra andningen. Det blev som meditation, himla skönt att inte tänka alls, att bara vara och följa rytmen. Det bästa av allt var att det inte var jobbigt alls, kändes som att jag skulle kunna hålla på i en evighet. Det var lite beroende framkallande, jag planerar redan att nästa pass ska jag bara nonstop simma inte följa nåt´program.

Den här soliga dagen har jag prommenerat en timme och tänkte nu bege mej ut på en runda med tantcykeln. Vill köra grusvägar och se hur långt våren har kommit :).

”Ditt liv blir inte bättre av en slump, det blir bättre av en förändring” (Jim Rohn)